tycker mycket om att åka bil när det är mörkt ute.(liksom att åka buss)tycker om alla ljus som blir av billyktor, neonljusskyltar, gatulampor, hur allt liksom blandas ihop och flyter ut över asfalt och vägar.och det bästa är att sitta i baksätet, att sådär halvsova, sitta i värmen, titta ut genom regndroppsprickade fönster.det är ett slags lugn och en trygghetskänsla.morföräldrarna i framsätet.

jag har aldrig direkt tänkt på vägskyltar i sverige.utomlands fotar jag dem gärna, men här har de hittills gått mig relativt obemärkt förbi.men så såg jag den här.och blev alldeles förtjust.har svårt att förklara helt varför..det är något i linjerna som jag blev kär i.